150430

2015-04-30
02:39:19
Spelar inte längre någon roll.
Allt känns så förbannat falskt.
Jag är ledsen, går inte att säga
annat om det. Jag är ensam i detta.

Jag vill bara bli tagen på allvar,
kommer det någonsin att hända?
Allt är värdelöst, jag har tappat hoppet.

Vägra släcka elden? Förstår inte varför?
Jag brinner snart upp och då är det försent.

150423

2015-04-23
00:20:22
Har hittat ett gäng dikter jag skrev i trean på gymnasiet. Det är helt sjukt hur djup jag är
och alltid har varit. Har aldrig riktigt reflekterat över mig själv på det viset. Dikterna träffar
mig direkt. Jag känner verkligen igen mig själv. Det har ändå gått fyra år sedan jag skrev
dessa dikter. Det känns som att ingenting har förändrats, trots att allting har förändrats.
 
Mitt förflutna kommer alltid att vara med mig. Det är mitt förflutna som har skapat den person
jag är idag. Det finns mycket jag har valt att glömma och många saker jag kommer att bära med
mig genom hela livet. Kommer det alltid att finnas ett mörker inom mig? Ibland blir jag på riktigt rädd.
Söker jag mig till detta mörker självmant eller hamnar jag bara där för att "jag är sån"?
 
Hade jag haft modet på min sida hade jag delat med mig. Ni kommer säkert inte att förstå vad det är
som faktiskt träffar mig på sättet som det gör. Oavsett vad så känns det som att verklgen blotta sig,
att dela med sig av sina allra innersta tankar med vem som helst finns inte på min världskarta.
 
Hade jag haft den förmågan hade jag absolut pratat med någon. Skulle behöva, men vet fortfarande
inte hur man gör? Ni är många där ute som vill hjälpa mig att bära.. Varför har jag då inte förmågan att
faktiskt kunna prata, dela med mig och skapa tillit? Någon som faktiskt stöttar och lyssnar noga, alla
kan säkert. Men jag vågar inte... jag vågar helt enkelt inte. Skriva är jag bra på, där finns ingen som på
en gång kan ifrågasätta. Det ger mig möjlighet att gömma mig bakom mina ord. Det går att formulera om
innan nåon har uppfattat det jag säger. Jag vill fortsätta att gömma mig, ett litet tag till iallafall.

150420

2015-04-20
23:31:29
Hur ställer man allting till rätta? Just nu är det kaos och känslorna spelar mig ett spratt. Jag är villig att ge en chans till, ta tag i den. Greppa den hårt och kasta inte iväg den. Jag vill inte vara den som vänder ryggen till. Jag vill göra detta tillsammans, men jag behöver en bekräftelse. Någonting som visar att vi tillsammans jobbar mot morgångarna.

Så fort det finns någonting mera att säga är jag villig att lyssna. Jag är också beredd på eventuella frågor, jag jobbar stenhårt. Ta vara på detta nu och kom fram och visa dig. Jag orkar snart inte mera. Visa vilja!

150419

2015-04-19
00:47:55
Jag kan verkligen inte förstå vad jag gjort för fel.
Jag har inte kunnat vara mer tydlig? Jag har sagt det så många gånger, jag har satt ned foten och tydligt visat var jag står. Och ändå.... Ändå så blir jag hela tiden tagen för givet. 

Raka ord betyder ingenting, det verkar vara handlingarna som spelar roll. Denna gång kanske du borde lita på mina ord. Jag vet inte hur mycket mer du är beredd att satsa. Allt jag vet är att det är dumt att spela bort en hög vinst. Lugna ner dig, ta ett djupt andetag och fråga dig själv: är det värt det?

Jag vill skapa en medvetenhet om vad som faktiskt spelas bort. Jag tror att du måste ta tag i detta och tänka själv. Allt kommer inte serverat på silverfat, även om mer än hälften har gjort det. Och som jag ser det så finns det ingenting mer jag kan göra. Jag har tuffa beslut att ta, jag behöver också tänka på vad som faktiskt är värt. Just nu är jag bara så ledsen och så förvirrad. Kommer allt någonsin att bli okej igen?

Jag har så många frågor, men är rädd för svaren. Jag är inte redo, inte än iallafall.

Over and out.

150416

2015-04-16
03:23:00
Klockan är alldeles för mycket.
Jag är trasig men jag bryr mig inte.
Jag har inte orken längre, detta blev
sista gången. Detta är en varning,
ta vara på den. Jag är inte hur stark
som helst... Kom ihåg det.

150414

2015-04-14
01:12:29
Den psykiska saknaden har varit som bortblåst idag. Stort tack för det. Nu kan jag koncentrera mig på att blicka framåt. Precis vad jag behövde.

Jag är sjuk igen. Finns inget jag kan göra. Det blir stanna hemma från skolan och bara ta det lugnt. Varför händer detta alltid mig? Orkar inte. Önskar jag fick vara frisk ett litet tag innan jag åker på nästa :(

150412

2015-04-12
23:48:58
Det är inget spel. Inte för mig. För mig är allting på riktigt. Jag har sån ångest att jag mår illa. Också på riktigt. Jag förstår inte vad som hände, jag förstår inte att jag bara kunde låta det hända. Jag är en sån jävla idiot. Jag orkar inte mera. Jag vill vara stark igen, jag vill hitta tillbaka. Jag vill inte vara ensam mer. 

Jag behöver ett bad. Rent och fint vatten. Dränkt i smuts just nu. Jag svämmar över. Jag letar efter ett stopp. Var finns det? Kommer det att hjälpa mig? Jag kan inte ens hantera mig själv längre, det är kört.

150411

2015-04-11
02:36:22
En vecka av två har gått, ingenting än så länge. Nästa vecka bör komma med bra besked. Jag ser ingen anledning till varför det inte skulle bli så, men det är ingenting jag kan styra över. Jag är passiv och sysselsätter mig med att hålla tummarna istället.

Har haft en helt okej dag idag faktiskt. En hel del träning och bus med Iston. Har under kvällen haft en mycket trött vovve, vilket har varit rätt så skönt.

Jag borde sova, men jag kan inte. Jobbar extra imorgon och jag hoppas att jag hittar energi till det. Annars går det utför, haha.

Har ett enormt shoppingsug. Känns som om det var en evighet sen jag köpte någonting till mig själv. Har nog inte riktigt vant mig vid studentlivet ännu, det har dock gått över ett år sen jag slutade jobba "heltid". Men det får vänta, har iallafall lärt mig att jag inte behöver nya kläder. Det svämmar faktiskt över här!

150410

2015-04-09
23:59:05
Jag ligger och stirrar på det perfekta livet. Ostoppbara vattenfall, kan inte hjälpa det. Jag är svag.

Jag vet inte om det är mig det beror på. Jag kan inte sätta fingret på det längre. Någonstans i kaoset blev jag förlorad. Det känns som att det är kört för mig. Alldeles för mycket information har printats in i mitt huvud. Jag har så många funderingar och frågor. Jag behöver få svar på alla frågorna. Jag behöver hjälp, förstår du inte det? Allt är inte frid och fröjd. Idag är allting värre. Jag står inte ut!

150408

2015-04-08
23:36:50
Jag är så jävla lurad. Tacka fan för att
Jag har en privat blogg där jag kan skriva
av mig. Precis så som jag känner och tycker
utan att någon får veta. Det är precis vad jag
har just nu. Mig själv. Fyfan vad besviken och
ledsen jag är. Usch! Jag saknar dig.

Bakomliggande tankar.

2015-04-08
01:18:14
Det finns så mycket jag önskar att jag hade modet till att säga. Det finns ingen ork till någonting, jag känner mig så jäkla ensam. Drabbas av små ångestattacker som får hjärtat att slå ut revbenen. Det känns som om knivar ständigt pressas in i min mage. Hur mycket jag än vilar och sover ligger huvudvärken där och trycker. Jag är svag på kvällar och nätter, orkar inte hålla mig uppe... psykiskt. 

När jag säger att jag saknar dig så menar jag det verkligen på riktigt. Det har gått ett bra tag nu. Jag vill inte vara ensam mera. Det ligger så mycket mer bakom allt, det är ingen ytlig fasad, det är ingen lögn och framförallt inget skämt. Det är på allvar, jag vill inte vara ensam mer. Det går bara inte.

150407

2015-04-07
04:29:00
Ord. Allt är bara ord. Det är fullt av ord i mitt huvud.
Ibland betyder orden ingenting, ibland betyder dom allt. Jag vill verkligen inte vara den som är den och jag lever absolut inte upp till mina egenställda krav. 

Tiden rinner iväg, jag krigar ensam och jag hoppas verkligen att jag kommer att vinna detta. Det tar på min energi, något enormt. Humöret går upp och ner, jag vill vara glad. Jag vill vara stark. Men jag kan inte alltidhålla mig uppe. Det händer att jag faller, vem finns där och drar mig upp igen? Jag har ingen aning om vem. Jag har ingen aning om hur mycket som är värt att offras för min skull. Det är inga höga krav från min sida, däremot realistiska. Vi är fler än en person. Vi är så mycket mer. Jag är beredd att lova att jag backar upp och krigar - oavsett vad! Om jag vet att det är ömsesidigt. Annars finns det ingen mening med det. Det finns ord som till en början betyder allt, ord som sedan tynar bort och saknar mening. Tillslut finns de inte kvar, de betyder ingenting. Hos mig stannar de, jag håller dem i tryggt förvar. Ingen ska få glömma.

150401

2015-04-01
21:39:42
Idag har jag varit vaken sen 05.20, jag fick världens jävla migrän efter jobbet och sen dess har jag varit död. Har skickat in massa papper och intyg. Ska ringa efter ett sista intyg imorgon bitti, förhoppningsvis få det och skicka in det för att hamna på banan igen.

Vet ni vad? Jag har världens bästa pojkvän. Igår kom han med en födelsedagspresent till mig. Hundträningskläder! Väst och byxa. Så otroligt uppskattat!!! Och han hjälpte mig att tvätta. Idag fixade han käk och sa åt mig att ta ett bad för han skulle gå sista kvällisen med hunden. Så jävla guld en dag som denna!

Imorgon är det heldag i Brandbergen som gäller. Astaggad, fast det syns inte. På fredag är det födelsedag och då drar vi med J&J till Oxelösund för massa hundträning. På kvällen blir det antingen utgång eller hemmamys med mina män. Lördag jobb och söndag Kistamässan. Fullspäckat schema! Hoppas jag orkar. Jag vill också att nästa vecka ska komma med glada besked. Annars vet jag inte vad jag gör, för som jag har lagt energi på detta nu. Det måste jag förtjäna!

Tack och godnatt!

RSS 2.0