150130

2015-01-30
02:01:20
Jag hatar att sova ensam. Behöver min trygghet. Inatt är jag trygg, jag borde sova men har alldeles för mycket saker att titta på. Dessutom är jag sjuk och hostar som en dåre. Mina grabbar sover sött, överväger ändå att joina drömmarnas land. Ska ändå upp tidigt imorgon. Haaadeee!

ps. Den där jävla hetsen, lägg ner den. Det spelar ingen roll, någonting saknas.

ps2. Osanningar är jag fortfarande ingen stor beundrare av. Att undanhålla slår förmodligen tillbaka. Jag kommer inte att ge upp.

Otankar.

2015-01-29
01:31:48
Jag behöver ladda upp mina batterier. Det är tungt och krävande att bara ge energi. Känner att det börjar bli dags att få tillbaka snart. Ensam är stark men jag kan inte vara stark för oss båda. Jag kommer att falla, snälla... var där och plocka upp mig när det händer. Jag vill inte ta mig upp själv, det ska inte vara meningen. Du plockar, annars kan jag inte vara med längre.

Jag måste.

2015-01-28
21:37:02
Jag måste lära mig att säga ifrån,
jag måste lära mig att jag inte är stark nog.
Jag måste sluta undra, mest för min egen
skull. Jag måste lära mig att planera, att vara
väl förberedd på allt. Jag menar allt.

Jag måste också lära mig att hantera min svaghet, den får inte smyga sig på när som helst. Jag funkar inte så. Jag måste också lära mig att bygga på min självkänsla, min styrka och mitt mod. Utan det är jag inte tillräckligt bra, inte för mig själv.

.

2015-01-28
21:35:12
When I'm with you,
I feel safe from the
things that hurt me inside.

150127

2015-01-27
00:24:09
Under helgen som varit har vi pratat om att ett brev är nyckeln till att bli förstådd. Nyckeln till att få säga sin sak utan att bli avbruten och utan att få mothugg direkt. Ett brev fängslar, det går inte att sluta läsa på samma sätt som det går att sluta lyssna.

Jag kanske har haft denna metod i bakhuvudet sedan långt, långt tillbaka. Att skriva är fantastiskt. Vad mer ska jag säga?

Det finns ett brev. Undangömt.


150126

2015-01-26
01:05:40
Det finns så himla mycket tankar, känslor och frågor som irrar runt. Jag känner mig så maktlös. Jag bara står här och tittar på, tar emot och gör allt vad jag kan för att hålla huvudet högt och fortsätta le.

Jag kan inte bestämma, jag kan inte göra någonting annat än att önska. Jag är kvar på ruta ett, jag behöver hjälp för att komma framåt. Ruta ett är i stort sett tom, ruta ett behöver byggas upp på nytt. Jag kan inte bygga själv, jag har inte orken. Jag vill bli förstådd. Jag vill undra, jag vill inte vara ensam. Det är ni mot mig. Det blir för mycket, det är svårt att hantera situationen. Önskar att livet var en dans på rosor. Dessutom kommer jag att bli sjuk, är jag sjuk kommer jag att vara körd. Svaret på det blir: aldrig i livet.

Godnatt, over and out.

150124

2015-01-24
01:15:45
Nej. Jag är inte okej. Det känns som att jag lever med alldeles för höga förhoppningar...

150122

2015-01-22
00:25:36
Jag bryr mig inte om er längre. 
Allt som betyder något just nu är oss.
Jag är inte helt nöjd. Saknar lite,
jobbig situation och jag kan inte styra den.

150120

2015-01-20
21:14:23
Är mitt inne i en "downperiod", dagarna är skit. Det finns ingenting som gör vardagen lättare just nu, mina tankar tar över mig. Tänker, hela tiden. Jag funderar och reflekterar sjukt mycket över mig själv, vad jag gör och vad jag säger.

Jag har fått en uppfattning av vad som är okej och vad som inte är okej. Jag har inte orken. Jag spelar på mina egna känslor, jag bygger upp en fasad för att visa att jag är okej. Jag är okej, fast egentligen inte. Inte alltid. Prata först och tänka sen är ingen höjdare, speciellt inte för en tänkare som mig. Jag har inte styrkan, jag vill egentligen bara vara. Jag försöker, men alltid är det något. Spelar ingen roll hur bra det än är. Jag vill fortfarande bara vara. 

150119

2015-01-19
03:17:52
Det tar tid, jag vet. Det är svårt att släppa, jag vet. Räddaren i nöden, det är frågan. Jag har inte orken, den finns inte där. Jag ger verkligen hundra procent, för ingenting? Det är så skönt att ha en privat blogg att kunna ventilera sig hos. Där ingen har möjlighet att ta del av livet. Jag är så himla naiv. Förstår verkligen inte var jag befinner mig. En hjälte, så att säga. Tur att det finns mirakel. 

150115

2015-01-15
03:26:20
Allt handlar om att ligga steget före. Att hela tiden kunna förutspå framtiden för att ständigt kunna vara redo. Jag brukar vara beredd, men det finns även stunder då jag halkar efter. Då jag inte alls är redo. 

Jag har däremot någon som hämtar upp mig igen, någon som tar mig tillbaka till rätt tempo. Som hela tiden tyder på att allt kommer att bli okej. En sån jäkla trygghet att falla tillbaka till när det mesta inte är okej. Någon som bryr sig, som finns där och det bästa av allt; det finns ärlighet, vilja och mod. Det stärker något enormt. Det är precis vad jag behöver, speciellt när mina otankar är här och hälsar på. Det kommer alltid att finnas saker att jobba på, så är det. Men just nu har jag det så himla bra. Skulle göra vad som helst för att inte förlora denna trygga relation, den betyder så jäkla mycket för mig. Den har verkligen fått mig att utvecklas som person och den har gjort mig så mycket starkare psykiskt. Jag känner nästan inte igen mig själv, men det gör ingenting. Jag mår så himla fantastiskt bra. Visste du det?

Inte ok.

2015-01-14
02:36:15
Idag har jag ångest. Du förtjänar så mycket mer och så mycket bättre. Jag måste ta tag i mig själv och visa vad jag faktiskt går för. Detta är inte okej längre. Jag ska ge dig precis vad du behöver för att du ska må bra. Förlåt mig.

Otankar.

2015-01-12
02:46:55
Jag förstår inte detta maktmissbruk. Jag förstår inte detta behov av kontroll. Jag förstår inte vad felet är.

Finns det inget samvete? Är detta konsekvensen av ett långvarit tigande? Jag blir frustrerad och ledsen. Egentligen orkar jag inte detta. Känns som om jag står här igen, med hammare och spik. Uppenbarligen har jag fel jävla material, det känns som om jag får börja om från början ikväll. Det börjar bli dags att bygga med rätt teknik. För att få ihop allt så måste jag lägga några saker åt sidan. Helst av allt vill jag kasta smutsen åt helvete. Denna makt är obrukbar. Iallafall just nu. ~ känner mig typ arg. Men tror inte att jag är arg, eller så är jag det. Kanske frustrerad är rätt ord? Det verkar så. Ja, inatt är jag frustrerad. Jag vet inte riktigt varför, tankarna lever sitt egna lilla liv och skenar lätt iväg på villovägar. Kom hem nu, så kan allt bli bra igen. Snälla?

Ofrivilligt fast atm.

2015-01-11
02:08:16
En öppen dörr är välkomnande. Jag går igenom den utan att riktigt veta varför, det finns liksom ingen anledning. Jag kan bara inte låta bli. Jag är fast på andra sidan, jag vill inte vara där. Jag behöver lära mig att bara låta saker vara. Jag behöver inte denna egenskap just nu. Det skulle vara skönare om dörren gick i lås. Den skulle stänga ut mig, på rätt sida. Direkt. Fan vad jag vill vara fast på den rätta sidan. 

Kärlek.

2015-01-11
02:03:00
If I could have just one wish,
I would wish to wake up everyday
to the sound of your breath on my neck,
the warmth of your lips on my cheek,
the touch of your fingers on my skin,
and the feel of your heart beating with mine...
Knowing that I could never find that feeling
with anyone other than you.

150110

2015-01-10
02:07:36
Just nu i denna stund är jag lugn. Jag känner mig trygg och allt känns så himla bra. Finns säkert många saker jag kunnat sagt annorlunda, många saker jag kunnat gjort annorlunda. Jag ska göra mitt allra bästa för att inte vara ivägen på något sätt.

Ikväll har jag skjutit undan allt kaos i mitt huvud. Jag har visat mig svag och varit extremt lättläst. Jag tog också beslutet att skita i det. Just nu prioriterar jag min (svaga) förmåga att vara öppen. Jag vill inte bli missförstådd, jag vill bara visa att jag vill jobba med istället för emot. Blir det inte så, så blir det inte så. Det gör mig egentligen ingenting. Jag kommer att vara glad ändå. 

Bästa av allt med denna kväll, jag har sällis. Som jag har längtat efter denna kväll. Ibland inser jag hur jävla bra jag faktiskt har det. Önskar mig ingenting nu, just nu har jag det jag behöver mest. Trygghet. 

Vardagsmat.

2015-01-09
03:03:39
Som vanligt sömnlös och en hjärna fylld av tankar. Vet inte vad jag ska säga, vet inte vad jag ska göra. Vill inte vara ivägen, vill att livet ska vara en dans på rosor hela tiden!
Det går inte, jag vet det. 

Mitt allt...

2015-01-09
01:12:43
Och så jävla mycket mer. ♡

150109

2015-01-09
00:55:44
Idag har jag fått klara besked. Blir kvar på min älskade Statoil. I och med schemaändringar som inte alls passade mig då jag bor ungefär 100 år ifrån var jag nästan tvungen att byta station. Men jag har världens bästa chef och ett gäng underbara kollegor. Mitt schema kunde lösa sig och jag är mer än nöjd.

Dagens andra bra-iga är min underbara man. Han är fantastisk på många plan och utan honom vet jag inte vad jag hade gjort. Han får mig att må så sjukt jävla bra, även fast jag har mina (läs extremt många) downs. Han finns där, varesig jag vill det eller inte. Det här är så jävla äkta och alla borde få uppleva mina lyckokänslor. Dom är många och dom är fina. Jag ångrar mig, jag behåller dom känslorna för mig själv. Ingen har sån tur som jag, typ det. 

Otankar.

2015-01-08
02:32:15
Denna påhittade fasad som speglar det perfekta livet kan rivas nu, det är okej. Livet är långt ifrån perfekt och det är onödigt att dölja sanningen. Det tjänar ingenting till längre. Jag vet det. 

Det är skrämmande att visa vem man är på andra sidan. Rädsla behövs inte, men den finns där. Vad blir reaktionen? Hur kommer framtiden att se ut? Frågor jag ställer till mig själv många gånger. Jag har många svar också, allt kommer att lösa sig på ett eller annat sätt. Jag kommer att kriga, men jag vill inte kriga själv. 

Jag behöver känna att jag har någon med mig, någon som är beredd att ta klivet till att jobba med mig. Om jag hela tiden känner ensamheten i detta så finns risken att jag inte orkar bära allting själv och iom det så kommer jag att tappa greppet. Jag vill finna ärlighet och gemenskap. Utan det är jag lost. Tur att jag har mina trix för att ta mig upp på banan igen. Hade jag inte också "kunnat", hade jag inte vetat vad jag skulle ta mig till. Det är ju så ibland, man blir handlingsförlamad och blind.

Jobbigt läge.

2015-01-07
22:19:00
Kommer du hit slår min högsta önskan in.
Så jävla gulligt sagt. Det är krig i min hjärna. Jag vet inte vad jag ska hoppas på, vill verkligen allas bästa. Inklusive mitt eget bästa.
 
Vad jag skulle behöva nu:
● att min magkänsla kunde prata, tillsammans skulle vi då föra en mycket givande konversation om framtiden.
● någon som kan ersätta min svåruppfyllda magkänsleönskan. Vet du något om min framtid? Känner du att du vill föra en givande konversation? Hör av dig. Mvh förvirrad tjej.
● sist men inte minst, läsk.

Nu är det på riktigt.

2015-01-06
00:37:34
Jag har bestämt mig. Jag kommer att ge allt. Jag vill ha resultat och har alla förutsättningar för att kunna det. Jag ska skapa rutiner i livet och denna gång ska ingenting komma ivägen.

150105

2015-01-05
02:58:35
Först och främst vill jag säga att jag har haft en helt fantastisk vecka tillsammans med min man. Vi har gjort massa kul saker men mest av allt bara tagit det lugnt. Veckan  innehöll shopping, nyårsfirande, bio, mera shopping och hotellfrukost! Skönt med lite egentid när vovve har varit på semester.

Under kvällen har jag skapat många mardrömsscenarion och även försökt lösa dem på ett bra sätt. Jag har förståelse för varför det är som det är. Jag önskar att jag på något sätt kunde hjälpa till utan att behöva röra till allt. Det är en hög risk för det. Jag kan inte ta detta steg, det är omöjligt för mig att göra det själv. Det kommer att bli bra tillslut. Jag hoppas det iallafall.

150102

2015-01-02
02:31:30
Känner mig tom, är liksom inte närvarande. Känslor finns där, i en härlig blandning. Kan inte sätta fingret på dem. Någonting känns bara så himla fel, vilket är tråkigt. Antar att jag har mig själv att skylla i detta fall också. Jag måste sluta. Måste ge upp, lära mig att bara låta saker och ting vara.

Är inte mig själv ikväll, så enkelt är det. Jag har ingen att vända mig till heller nu ikväll. Saknar min vovve, det gör jag. <3

RSS 2.0